Svår och intensiv termin

29 juni, 202029 juni, 2020 / Gabriel

De senaste två månaderna har retrospektivt passerat väldigt snabbt, men det har ändå känts som en evighet.

Studierna i Graz har naturligtvis fortsatt på distans, som på de flesta andra universitet världen över. Jag har i princip suttit ensam i min lägenhet de senaste tre månaderna och det har varit deprimerande. Eftersom universitetet gick över på distans ganska direkt efter vårterminen startade, fick jag aldrig någon kontakt med de österrikiska studenterna i de nya kurserna. Jag har inte heller någon kontakt med utbytesstudenterna; de som var här i höstas har antingen åkt hem eftersom de avslutande sin termin, eller avbrutit sina studier pga coronasituationen. Och de nya utbytesstudenterna som kom hit i februari lärde jag aldrig känna, och jag föreställer mig att flertalet av dem också har åkt hem. Erasmus+ studentevenemang genomförs inte heller pga corona. Så jag känner mig väldigt ensam här nere, och den enda sociala kontakt jag har haft har varit över internet.

Det har varit mycket svårt med kurserna under vårterminen. Kurserna har i allmänhet varit svåra och det har varit mycket arbete med inlämningsuppgifter i nästan alla kurser. Coronasituationen har gjort de redan svåra kurserna ännu svårare pga otillräcklig information inom kurser, dålig övergång till distansläge, bristande support och ingen hjälp av lärare.

Pga detta har dagarna smält samma och man vet knappt vilken dag det är eller hur många veckor som har passerat. Varje vaken timma känns som en evighet, men ändå så har det redan gått tre månader.

Min tid i Graz börjar dock närma sig sitt slut. Jag åker hem om ungefär en månad och det något som jag verkligen ser fram emot. Den största hemlängtan kommer ifrån att man vill träffa och umgås med människor. Som jag skrev, upplever jag en stor ensamhet här nere, så pga det är det inte roligt här nere längre. Jag kommer dock att sakna Graz och Österrike. Det finns så mycket mer att göra här nere, och jag trivs starkt med kulturen och människorna (under normala omständigheter), men inte nu. För ju längre man har varit här nere, desto mer har man känt sig hemma här; jag ser det därför som en positiv sak att åka utomlands ett år, istället för bara en termin.

Tentor i vissa kurser närmar sig också nu, så de redan intensiva studierna, kommer bli ännu tuffare och jag kommer ha ännu mer att göra. De senaste dygnen har känts som lugnet före stormen.

Jag fann lite distans från studierna under ett par dagar. Jag var på en smideskurs för att smida en kniv. Det var någon jag först blev introducerad till i september när jag kom hit, då jag var på festivalen Aufsteiern och kom i kontakt med de som höll i kurserna. Som friluftsmänniska och scout, med ett intresse av knivar, kändes det som något roligt att göra. Jag skulle har gått på kursen i mars, men den avbröts i princip precis innan den skulle genomföras pga coronasituationen. Jag var orolig för att den inte skulle bli av, pga de restriktioner som var satta av regeringen i Österrike. Men nyligen lättades vissa restriktioner och kursen kunde genomföras. Så under två dagar, kunde jag helt släppa alla tankar kring studierna, och få göra något praktiskt som jag länge hade sett fram emot. Det var en unik och rolig upplevelse, och jag är mycket nöjd med vad jag åstadkom.

Förändrad studiesituation i Graz

29 mars, 202029 mars, 2020 / Gabriel / Lämna en kommentar

Under tre veckors ledighet i februari hade jag möjligheten att åka på skidresa till Tyrolen i en vecka. Det var trevligt att träffa familjen och komma ifrån studierna lite för att åka skidor och koppla av. Resan gav möjlighet för lite fotografering och jag besökte även Zell am See för första gången. En otroligt vacker ort.

I början av mars började studierna igen, med sommarterminens nya kurser. Första veckan kändes väldigt intensiv, efter att ha fått pussla om schemat lite och bytt kurser för att få allt att fungera.

Jag kom bland annat på att läsa en ekonomikurs nu under sommarterminen, för det är en kurs man måste få in någon gång under sina studier. Jag kan rekommendera att försöka läsa så många av dessa kurser som möjligt utomlands, för då slipper man göra det sen under masterperioden, och har då möjlighet att välja fler av de profilinriktade kurser man faktiskt vill läsa. De kurser jag syftar på är MTS-kurser, och kurser i entreprenörskap och industriell ekonomi.

Den 10 mars kom ett meddelande från regeringen i Österrike att alla universitet och skolor skulle stängas tills vidare. För min del, här på TU Graz, stängs bara universitet fysiskt, och preliminärt fram till 6 april, sen är det påsklov till den 18 april. Därefter planeras studierna fortsätta som vanligt. Under nästkommande tre veckor, ska därför studierna fortsätta genom live-sändingar av föreläsningar och en del annat. I allmänhet anser jag att TU Graz hanterat situationen bra och de var snabba med att försöka komma på en lösning till problemet.

Vidare lades åtgärder in i Österrike, att icke väsentliga butiker skulle stängas, samt samlingar över 5 personer förbjöds. Med andra ord ska man själv-isolera sig inom familjen. Det innebär att bland annat restauranger och klädbutiker är stängda, medan vad som håller öppet är matbutiker, apotek, och lite annat.

Jag har de senaste två veckorna varit rejält isolerad, mest pga att jag inte har så mycket att göra utanför min lägenhet. Jag sitter och pluggar hemifrån dagtid. Det är svårt att finna motivation i dessa tider, när man pluggar, äter, kopplar av och sover i samma utrymme.

Igår begav jag mig ut för första gången på ett tag (utöver att handla) för att finna lite ny motivation. Jag begav mig till ett fågelskyddsområde för att fotografera lite. Väl där fann jag fler människor än fåglar, men jag hittade en and-par som jag satt och fotade i kanske 40 minuter. 500 bilder senare, fann jag några stycken jag var nöjd med.

Vinterterminens slut och vårterminens början

12 februari, 2020 / Gabriel / Lämna en kommentar

Det blev ett längre uppehåll mellan förra blogginlägget och det här. I mitten av december åkte jag hem till Sverige under två veckor, under den julledighet vi hade här nere i Graz. Jag fick för första gången på två år, möjligheten att inte behöva plugga under julledigheten, vilket var skönt. Anledningen är att vinterterminen (höstterminen) fortsätter i Graz efter julledigheten ytterligare en månad, januari ut. Men efter en fridfull jul hemma, begav jag mig tillbaka till Graz vid nyårstid.

I Österrike firas nyår i form av Silvester. Namnets ursprung kommer från den romersk-katolska kyrkans kalender, och är en minnesdag till den heliga påven Silvester I. Nyår här i Österrike firas i princip likadant som firandet i Sverige, och förmodligen de flesta andra länder. Jag spenderade nyårsdagen med att gå på nyårskonsert, som genomfördes av Der Grazer Philharmoniker. Det var en häftig känsla att sitta och lyssna på musiken i det stora operahuset i Graz.

Tom lokal under pausen i mitten av föreställningen

Några dagar senare in i januari fortsatte vinterterminen på universitetet, allt som vanligt. Mina kommande tentor låg kring första veckan i februari och under januari började jag känna att tentorna nalkades. Tentapluggandet började i viss mån, och kurser började avslutas. I skrivande stund, är terminens tentor skrivna och det är skönt att vara klar med det, huruvida goda resultat eller inte. Det var intressant att se vissa skillnader mellan hur det är att skriva tentor här i Graz jämfört med i Sverige. Mellan kurser kunde det variera en hel del, från striktare till mer avslappnat. En intressant sak var att man var tvungen att ha med sig egna papper att skriva lösningarna till frågorna på (vid längre frågor). Så mitt under tentan, när jag behövde lite mer papper, plockade jag upp mitt anteckningsblock och rev ut ett par sidor, inget konstigt det… Tentorna i Graz är inte heller anonyma, utan man skriver sitt namn och givna nr på tentan. Det system med anonyma tentor vi har i Linköping, upplever jag som något positivt med avseende på att det garanterat att resultatet blir rättvist.

Men tentorna klara, och känslan över att jag hade suttit hemma och inne allt för länge, begav jag mig på en lite utflykt till Fürstenstand, en ”kulle” i utkanten av staden, för att fotografera lite. Trots att jag hade en vision om landskapsfotografering och fota staden där uppifrån, blev det inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Det blev ett par foton över Graz, men inget spektakulärt. Istället fann jag möjligheten att foto något form av hjortdjur, men jag är inte helt säker på vad det var. Det var inte rådjur, och inte heller kronvilt, eftersom de var för små att var det. I vilket fall något som finns här i Österrike.

Med en avslutat vintertermin, har jag inga studier under resten av februari. Sommarterminens kurser börjar första veckan i mars. I nuläget sitter jag och fixar lite med förgångna och kommande kurser. Jag kommer ha en hel del schemakrockar kommande termin med avseende på mitt kursval, vilket är något jag försöker åtgärda genom att byta ut vissa kurser. Så med fart och energi från det skriva tenta-p, ska jag denna vecka försöka fixa så mycket praktiskt som möjligt, men fortfarande koppla av och försöka ha lite roligt. För nästkommande vecka, ska jag iväg till Tyrolen för åka skidor en vecka.

Kulturkrock^-1, Advent & Studiesituation

24 november, 201924 november, 2019 / Gabriel

Kulturkrockar är ett vanligt fenomen när man bor i ett annat land med en skild kultur, men hittills har jag inte varit med det. Det kan bero på att Österrike inte är så olikt Sverige, i jämförelse med hur det är för utbytesstudenterna i Asien. Det finns dock skillnader mellan Österrike och Sverige, men det är inget jag reflekterar över, eftersom jag känner mig så hemma här. Jag har varit i Österrike flertalet gånger under många års tid, och känna mig relativt kulturellt assimilerad.

Jag upplevde dock något i veckan som jag låter kalla en invers kulturkrock. Lite bakgrund: I Österrike är handel med kontanter väldigt vanligt och många ställen accepterar bara det. Tekniken har dock gått framåt och det är ofta inte några problem med att betala med kort, inklusive kontaktlös betalning (NCF-teknik). Jag uppskattar dock kontanter, och har många gånger i Sverige blivit frustrerad över att ha blivit nekad kontantbetalning, till skillnad från i Österrike där de verkligen lovprisar kontanter.

Till händelsen i veckan: Jag var på ett café för att köpa en take-away kaffe innan föreläsning. När jag sedvanligt skulle betala med kontanter i kassan, tappade jag nästan hakan när jag fick höra att de bara accepterade betalning med kort (samma reaktion som när jag höra de häpnadsväckande resultatet om Liouvilles sats). Det är något som de flesta svenskar inte skulle uppleva som konstigt, men däremot de flesta Österrikare inklusive mig.

Under helgen i Graz började firandet av Advent, vilket är en julmarknad. Jag var inne i stadens centrum i fredags för att se vad som pågick, och jag tog del av festligheterna. Jag såg att den lokala föreningen i konståkning hade en mindre uppvisning på isbanan som gjorts iordning, som jag tror kommer vara kvar där för allmän åkning.

Någon som jag inte riktigt har förstått, är hur länge denna julmarknad pågår. Om jag har förstått rätt, enligt den information som finns, så kommer julmarknaden och dess handelsstånd, finnas där varje dag enda fram till julafton. Det är alltså ställen som säljer mat och dryck, lokalt hantverk och vissa underhållning. Det ska bli intressant att se kommande veckor, hur det kommer att fortsätta.

Traditionsenligt är drycken Glühwein en central del av firandet av advent och jul i Österrike. Glühwein är Tysklands och Österrikes motsvarighet till glögg. Det är teknisk sätt samma sak och olika varianter kan nog skilja sig på många sätt. I allmänhet är Glühwein inte likt den svenska söta, starkt kryddade glöggen. Glühwein smakar huvudsakligen vin, och är måttligt kryddat med citrus och de sedvanliga glöggkryddorna. Enligt min palett är Glühwein en mer utvecklad och balanserad dryck än den svenska glöggen.

Min studiesituation i Graz har förändrat sig lite. Om man ändrar och byter ut kurser måste man uppdatera sin studieplan, men det har jag som tur inte behövt göra. Jag är fortfarande registrerad på alla kurser jag hade planerat att läsa, men läser däremot inte alla.

Min motsvarande kurs till termodynamik och statistisk mekanik, här Statistical Physics, är en kurs som sedan terminstart har haft lägst prioritet. Anledning är att det är den kursen som orsakar kollision med två andra kurser, därav är den kursen det logiska valet att sätta i andra hand. Jag går fortfarande på den föreläsningen i veckan jag kan gå på, men det är en svår kurs. I Graz är det en masterkurs och de skrivna förkunskaperna är en bachelor i fysik, vilket jag inte har. Detta blir nog en kurs jag får fortsätta med i Linköping.

En annan kurs som ligger på efterkälken är statistiken. Som tidigare nämnt ska man ha läst sannolikhetslära innan man läser statistik, vilket är något jag inte har gjort. Kursen har verkligen blivit svår nu, så på föreläsningarna sitter jag mest och antecknar det som är ”läsligt” på tavlan, och jag förstår väldigt lite. Tillsammans till föreläsningskursen finns också en övningskurs som man också ska läsa. Där får vi övningar varje vecka, att göra till nästkommande vecka som ska presenteras på tavlan. Det är frivilligt, men man får poäng som går till det slutgiltiga betyget. Det var där jag insåg hur mycket förkunskaper jag egentligen saknade. 9/10 av dessa uppgifter klarar jag inte av att göra, eftersom de innehåller diverse begrepp som jag inte är bekant vid, och därmed inte kan räkna med.

För att få ut något av statistiken och inte slösa bort min tid, har jag börjat läsa upp min kunskap i sannolikhetslära. Jag har den svenska boken som används i både kurserna på LiU, och har börjat läsa och studera utifrån den. Jag har planerat att läsa sannolikhetslära i vår här i Graz, den kurs som ligger i grund för statistiken jag läser nu. Vare sig hur det går med den, som kommer det med säkerhet gå enklare om jag har pluggat på den motsvarande svenska kursen i sannolikhetslära.

Jag rekommenderar starkt att de studenter som ska studera utomlands på Yi kollar upp detta. Om kurserna skulle ligga fel som de gör för mig, kan det vara en idé att läsa sannolikhetsläran (TAMS14) på LiU andra året.

Tillbaka i vardagen

20 oktober, 201920 oktober, 2019 / Gabriel

De senaste två veckorna har varit informationsrika, och det började med den introduktion jag fick av universitetet. Det var en välkomnande känsla vid ankomst på den första informationsträffen; vi blev incheckade och ansvarig person hade redan koll på mitt namn, vilket var imponerande. Vi fann alla en plats i föreläsningssalen och jag tog möjligheten att lära känna de personer jag satt bredvid. Det gladde mig att träffa personer som man hade gemensamma intressen med, med avseende på att den introduktion som hölls var för de studenter som tillhörde Graz tekniska fakultet. När jag tänker retrospektivt på de två personer som satt bredvid mig, så är det faktiskt dem jag har umgåtts med mest de senaste två veckorna. Det är häftigt hur små omständigheter kan ha stor betydelse för framtiden.

Helgen närmade sig fort, och jag tog möjligheten att göra ytterligare en utflykt. Denna gång till Schöckl, det högsta berg som ligger närmast Graz. Jag åkte dit med de nya personerna jag lärt känna under introduktionsdagarna i Graz. Det var en härlig känsla att komma bort från staden och komma ut i naturen under några timmar. Vandringen upp för berget var förhållandevis enkelt, och var lättare med trevligt sällskap och en fantastisk vy över landskapet kring Graz.

Jag har även gjort ett besök på Landeszeughaus, även kallat Styrian Armory. Det är världens största historiska arsenal av vapen och rustningar, med ungefär 32 000 föremål av olika typer. Mellan 13-talet och 17-talet var förbundsstaten Steiermark på frontlinjen av konflikten med det ottomanska riket, och av den anledningen så rustades Graz upp med stora mängder vapen och rustningar. När konflikterna var över fanns det planer på att avveckla vapenkammaren, men med önskan och begäran från det steierska folket beslöts det om att det skulle behållas, vilket senare blev museet som finns idag.

Det var en häftig känsla att gå omkring inne i museet, och jag var överraskad över hur stort allt var. Den tidiga historiens gevär och pistoler var tunga; gevär kunde väga upp till 32 kg och det hanterades genom att montera dem på murar. Pistoler hade pipor som var 30-40 cm långa, vilket bidrog till en bättre projektilbana.

Kontrollen av kvalité var viktigt. Till skillnad från dagens stickprovsundersökningar, undersökte man på den tiden all utrustning. Om något var fel, så skickades det tillbaka. På sköldarna kan man se hur de har testat hållfastheten mot ett pistolskott.

Vid det här laget har kurserna också kommit igång. Det har varit spännande med nya ämnen, men också svårt. För min del så är inte språket det svåraste, utan snarare introduktionen av nya ämnen och den brist på vissa förkunskaper jag har. Jag läser bland annat statistik, som förutsätter förkunskaper inom sannolikhetslära. Det är en en kurs som studenterna här nere har läst föregående termin, och något som man generellt inte gör som yi:are i Linköping. Kurser blir också svåra på grund av ett annorlunda tankesätt hos studenter och föreläsare, och jag upplever generellt att fokus ligger mer på teori än tillämpning. Man räknar inte så mycket, utan förväntas att förstå och lära sig olika bevis och satser.

I nuläget läser jag åtta kurser, vilket både låter, och för mig känns som mycket. Men det är inte allt för extremt, då häften av dessa kurser är introduktionskurser i mindre ämnen samt en språkkurs. Allt som allt har jag fyra viktiga kurser att lägga mest fokus på, vilket är de obligatoriska kurserna man ska läsa under tredje året.

Jag har ett ganska fritt schema, då jag inte har mycket lektioner i ämnena. Det ger mig möjligheten och även förutsättningen av plugga själv, vilket är något som jag kan uppskatta men inte riktigt kommit in i ännu.

För jag har nu läst kurser i cirka två veckor, och jag upplever det fortfarande som uppstart och början av terminen. Så jag har goda förhoppningar om att med tiden komma in i ämnena och lära mig det jag behöver inför tentorna och framtiden.

Fartfyllda dagar i Graz

25 september, 201925 september, 2019 / Gabriel

Dagarna i Graz har hittills gått väldigt fort. Det började med ett varmt välkomnande av hyresvärden, som visade mig runt i lägenheten och förklarade hur allt fungerade. Jag är väldigt lyckosam över hur jag bor. Jag fick möjlighet att hyra en egen lägenhet i den norra delen av Graz och på östra sidan av floden Mur. Det är ett väldigt tryggt område och min hyresvärd bor precis intill. Jag har tillgång till trädgård på baksidan, och jag delar den med inte mindre än en katt och två kaniner.

Under de första dagarna efter jag anlänt, var det mycket praktiska förberedelser. Något av det första jag gjorde, var ett fylla i och lämna in en Meldezettel, vilket är ett dokument som registrerar mig som boende här i Graz. Och det har hittills visat sig vara väldigt viktigt, eftersom det var något jag behövde för att bland annat öppna upp bankkonto, skaffa nytt mobilabonnemang och fixa internet.

Jag fann även tid att upptäcka staden och besöka ett mästerverk av arkitektur, som kallas The Stairs of Reconciliation. Det är en dubbel spiraltrappa som byggdes under 1400-talet, och är en av få konstruktioner av denna typ i världen.

Det dröjde ett par dagar efter ankomst till mitt första möte med andra utbytesstudenter. ESN här i Graz, bjuder in till pubkvällar en gång i veckan. Och jag var snabbt där när möjligheten gavs, för att lära känna nya människor och prova på lokala förfriskelser från stadens bryggerier.

Helgen den 14-15 september kom med en oväntad överraskning. I Graz var det den årliga festivalen Aufsteirern, vilket lockar mycket lokalt folk från Steiermark [förbundsland i Österrike]. Festivalen håller på i tre dagar, där den sista dagen är som störst med över 100 000 besökare.

Det är en traditionell festival, där Tracht är den självklara klädseln. Tracht är det tyska begreppet för folkdräkt, och i Bayern och Österrike är de välbekanta Lederhosen en möjlig del av klädseln. Så men den rätta klädsel redan tillhanda, kände jag mig snabbt som hemma på festivalen.

Jag mötte upp med några andra utbytesstudenter och upplevde tillsammans med dem, den lokala maten och drycken. Något som var helt nytt för mig var den lokala säsongsbundna drycken Sturm. Det är ett slags vin, där man har avbrutit fermentationsprocessen i förtid. Vad man får är ett sötare vin, med lägre alkoholhalt. En väldigt uppfriskande och god dryck, när det är varmt ute.

Vi lyssnade på den traditionella musiken och underhållningen, som man kunde finna i nästan varje kvarter. Jag uppskattade verkligen festivalen överlag, med sin gemytliga kultur och dess läckerheter, det är en helg jag inte kommer att glömma.

Vy över Graz från Schloßberg med Uhrturm (klocktornet) i förgrunden

Slutligen besökte vi Schloßberg, vilket är ett berg i mitten av staden med en fästning. Transportmöjligheterna upp och ned härifrån är många, och för den modiga kan ta ta en rutschkana ned genom berget. Uppe på berget finner vi flera byggnader, där klocktornet är det mest kända. Vi såg fästningen uppe på berget, med sina sex meter tjocka murar. Och där intill den kinesiska paviljongen med bästa utsikten över staden.

För mig fortsatte äventyret ett par dagar senare. Jag hade bestämt mig för att besöka Bergruine Gösting, vilket är en gammal ruin i utkanten av staden. För att komma dit, krävdes det en kort men påfrestande vandring uppför berget. Väl däruppe träffade jag några äldre herrar, som tillhörde lokalbefolkning. De hade som aktivitet, att varje vecka vandra upp till Bergruine Gösting för att äta lunch tillsammans.

Lunch uppe på berget, kom från den lilla ”resturang” som fanns vid ruinen. Helt utan elektricitet och vatten, erbjöds det ändå kylda drycker och varm mat. Traditionell kost tillagat på traditionellt vis över vedspis.

Uppe från ruinen har man en fantastisk vy över Graz, och det var en av anledningarna jag vandrade upp dit. Det är definitivt en plats jag kommer besöka igen.

Rofylld resa

13 september, 201914 september, 2019 / Gabriel

Vad är definitionen av en rofylld resa? Är det så enkelt som harmonin i att resa och upptäcka nya platser? Eller när man kommer hem igen, och minns allt roligt man har upplevt?

Ordets etymologi är troligen det tyska ordet Ruhe, vars definition är ”avsaknad från oväsen, stillsamhet”. För mig var det en rofylld resa att ta tåget ned till Österrike. Stillsamhet och lugnt var något jag fann. Jag slapp hetsen på flygplatser, stressen i säkerhetskontroller, och oväsen under flygningen, vilket var något jag uppskattade.

Min resa kom till sitt första stopp vid färjan mellan Rødby och Puttgarten. Det var uppfriskande känsla att komma ut på havet och känna den svalkande vinden i ansiktet. Resan över var relativt kort, cirka 40 minuter, så man fick ta vara på tiden; finna något att äta, klappa hundar och fotografera.

Resan fortsatte ned till Hamburg, där jag hade möjlighet att stanna några timmar och besöka en familjevän. Det blev lite sightseeing, där jag råkade på det kinesiska tehuset Yu Garden, ett ställe där jag satt och tog det lugnt en stund. Med Asien i sinnelag, blev det strax därefter en lunch på Sushi Lô.

Den sista delen av resan hade jag sett fram emot, en resa genom Tyskland till Österrike med nattåg. Det var något jag alltid hade viljat göra, sedan jag var en liten pojke, efter att ha sett James Bonds äventyr som till och från hamnade på denna typ av tåg. Drömmen uppfyllde min förväntan och min definition av en rofylld resa. Det vara en underbar känsla att somna in till hummandet av tåget, och dess regelbundna dunkande mot rälsen.

Jag vaknade upp kanske åtta timmar senare, kroppen full av energi och redo inför min ankomst till Graz. Det hade blivit en viss försening av tåget under natten, så efter jag hade stigit upp, var det fortfarande ett par timmar kvar tills ankomst. Men det gjorde mig inget. Det var en upplevelse att sitta på tåget och beskåda alperna, medan jag njöt av en rejäl tysk frukost.

Ankomst strax därefter. Jag kände mig entusiastisk för nya upplevelser under mitt utlandsår i Graz.

Utlandstudier & förberedelser

20 augusti, 20198 september, 2019 / Gabriel / Lämna en kommentar

Efter två år av förberedelser börjar det närma sig avgång mot ett års utlandsstudier i Graz Österrike, på Technischen Universität (TU).

Jag har under dessa två år studerat det tyska språket och dess kultur, med förhoppning om att med smidighet kunna fortsätta min femåriga civilingenjörsutbildning i teknisk fysik och elektroteknik, i ett annat land.

Jag har sökt och ansökt till, kurser som kan ersätta de ordinarie kurser jag läser på Liu. De kurser som man kan läsa utomlands är nödvändigtvis inte alls lika de svenska, och det är ett tidskrävande arbete att finns kurser som godkänns av utbildningsledarna. Arbetet började i ett dokument kallat Preliminary Study Plan, vilket är en preliminär studieplan som måste godkännas av ansvariga personer på Liu, för att man ska bli nominerad och få åka utomlands. Vidare skickar man in en ansökan till det universitet dit man ska åka, och arbetet slutar i ett godkänt Learning Agreement (LA). I mitt fall, eftersom jag studerar i inom EU, går det genom programmet Erasmus+. Preliminär studieplan finns bifogad längs ned.

Slutligen var det boende. Det började med att spana på diverse sidor, såsom facebookgrupper och sidor rekommenderade av universitetet, för att se vilka möjligheter som fanns. I mitt fall, erbjöd inte TU Graz boende till min vetskap. Men jag hade tur och hittade efter inte så lång tid ett boende som jag trodde kunde passa mig. Jag tog kontakt med hyresvärden och efter viss mailkontakt, var det fortfarande inte säkert om jag skulle få möjlighet att hyra det. Sen efter ett långt samtal med hyresvärden på tyska, medan jag var på scoutläger, var det klart; hyreskontraktet skulle skickas över och boendet var löst.

preliminary-study-plan Ladda ner