Kina bär än idag på ett tydligt arv från den kommunistiska tiden på 1900-talet. Landet har sedan länge övergett den gamla planekonomin och strävar istället efter en så kallad socialistisk marknadsekonomi med kinesiska särdrag där även västerländska företag tillåts delta under vissa omständigheter. I vissa avseenden har det inneburit mer frihet och miljontals kineser har lyfts ur fattigdom, men vem som egentligen bestämmer är tydligt. I den moderna stadsbilden dyker det inte sällan upp stora affischer, skyltar eller banderoller, flera meter långa i rött med vita tecken i fet stil. På universiteten hänger de omkring idrottsplatserna och mellan lyktstolpar, träd, och på stängsel. De bär i regel på ett patriotiskt budskap: de uppmanar till kamp för att nå ett gemensamt mål, eller så gör de ett försök till att fostra befolkningen att vara goda (lojala) medborgare. Något som fångat mitt öga de senaste gångerna jag varit i Kina är de tolv socialistiska kärnvärdena som också är ett vanligt motiv. De är en integrerad del av regimens pågående nationsbyggande projekt Den Kinesiska Drömmen.

De socialistiska kärnvärdena är välstånd, demokrati, hövlighet eller civilt beteende, harmoni, frihet, jämlikhet, rättvisa, lagstyre, patriotism, dedikation, integritet, och vänskap. De adopterades på kommunistpartiets 18:e kongress år 2012 i samband med att Xi Jinping blev generalsekreterare för partiet. Staten har sedan dess använt alla kanaler och plattformar för att få ut sitt budskap. Numera får också barn lära sig budorden utantill i skolan, de kan nämligen dyka upp på inträdesprovet till universitetet. Det ord som jag upplever förekommer mest frekvent i det offentliga är wenming (文明).
Wenming kan bland annat översättas till hövlighet, men också till civilisation, kultur, eller civiliserad. Kina är som bekant en av världens äldsta civilisationer, och den kinesiska befolkningen är stolt över Kinas långa historia, något som framhålls i guideturer, böcker och tal från partiledningen. Mitt intryck är att det är en stark del av den kinesiska identiteten, som för övrigt tar sig många uttryck mellan individer och är (till skillnad från fourierkoefficienterna hos en styckvis kontinuerlig och kvadratiskt integrerbar funktion) ej entydigt definierad. Skillnaderna är stora mellan norr, söder, öst och väst, och det finns många minoriteter och självstyrande regioner, vilket gör det till en rejäl uppgift att ena och hålla ihop landet.

Ordet utgör tillsammans med de andra kärnvärdena en central vision för hur människor ska agera i det nya samhället. Vid biljettkontor påminner skyltar om att om att stå i kö och vänta civiliserat, skyltar över urinoarer uppmanar om att begagna faciliteterna på ett civiliserat sätt, i parker ska gräset ej beträdas, på tunnelbanan visar tecknade figurer hur man inte ska bända upp dörrarna på hissar eller tunnelbanevagnar. På skärmar på tågen uppvisar de söta maskotarna Wenwen (文文) och Mingming (明明) exemplariskt uppförande. På wenming.cn har propagandadepartementet samlat alla viktiga material som distribuerats, i huvudsak texter och nyheter kring ämnet.

Systemet med social kredit som sedan 2014 har rullats ut på flera platser i Kina övervakar befolkningen och delar ut poäng efter hur folk lever sina liv, om de bidrar till ett civilt samhälle eller inte. Kredit är en direktöversättning, och ordet har kanske i svenskan och engelskan en starkare koppling till pengar, medan kinesiskans xinyong mer reflekterar pålitlighet och tillit, som ju är en annan dimension av ordet kredit. Systemet planeras vara nationstäckande år 2020, men det är inte helt säkert att det blir så. Även om lokala system existerar och medborgare har råkat ut för konsekvenserna av att ha låga poäng är det oklart huruvida den helt integrerade tekniken finns. Ingen av de kineser som jag pratat med verkar känna till att något sådant skulle vara på väg att implementeras. Däremot skulle det vara ett utmärkt verktyg för partiet att uppnå sina mål. Det är också värt att tillägga att det inte är alla här som tycker att det är en dålig idé, att kunna lita på andra är trots allt en förutsättning för ett fungerande samhälle, men frågan är vilket pris man är villig att betala.

Att besöka landet kan ge väldigt olika bilder av livet här beroende vad man får ta del av. Kinesiska städer kan vara rena, speciellt omkring de enorma och ultramoderna shoppingkomplexen. I Peking går arbetare varje dag och sopar de flesta gatorna rena från skräp, löv och, om det har regnat, vatten. Samtidigt finns det många områden som är i behov av grovstädning, totalrenovering eller rivning. Jag har nog aldrig träffat mer generösa människor än kineser. Folket här kan vara otroligt vänliga, villiga att hjälpa till, måna om att man har det bra, och utan tveka bjuda en på middag första gången man träffas. Andra gånger får man akta sig om noga när man går över gatan för att inte bli påkörd, bevittna folk som indiskret slänger plastflaskor på gatan, föräldrar som låter sina barn leka vilt, och trängas i köer bland folk som knuffas och kliver före i ledet. När folk ska byta tunnelbanelinje vid ändstationerna gör minst hälften av alla en språngmarsch över perrongen för att få en sittplats, trots att de uppenbarligen kommer att räcka åt alla. Sättet man köar på här kanske delvis är en följd av att landets befolkning är så stor samt de hårda tider invånarna historiskt sett har drabbats av. Konkurrensen är stenhård och man måste ta för sig för att inte drunkna i mängden. Oftast råder dock ordning i offentliga miljöer utan ingripande av någon av de 4,5 miljoner säkerhetsvakter som finns i landet (exklusive polis och militär).

För mig som svensk känns användandet av slogans och ledord som wenming väldigt främmande, ibland är det rentav surrealistiskt att vara omgiven av dem. Att begrepp som demokrati verkar heller inte betyda samma sak här som i väst skruvar till det ytterligare. Jag undrar i vilken utsträckning kineser tar åt sig de tolv kärnvärdena och vad de egentligen betyder för dem. Syftet med dem är såklart mångdimensionellt, men ett av de mest konkreta aspekterna av wenming är att skapa en trevlig omgivning. Att exempelvis få stressade individer att agera civilt i en kö bidrar till en harmonisk miljö, dessutom kan det vara en strategi för att undvika situationer där det uppstår konflikt i folkmassor, och vreden plötsligt skulle kunna riktas mot någonting annat. Människor som är omgivna av slagord och ideologiska budskap måste onekligen bli påverkade på ett eller annat sätt. Monumenten till Den Kinesiska Drömmen är vackra och blir således ofta föremål för fotografering. De blir en naturlig del av omgivningen, en sak som förknippas med något positivt och som många kineser samlas kring. Det är för gemene man kanske inte nödvändigt att veta vad drömmen innebär konkret för att den ska få effekt, bara känslan av gemenskap och stolthet den väcker. Banderollernas närvaro avslöjar en hel del om organisationen som låter uppföra dem. Kinas inflytande kommer fortsatt att öka och det blir minst sagt intressant att följa utvecklingen här. På wenming.cn uppmanas folket att ge sitt osvikliga stöd till landets demokratiska institutioner och framförallt till partiets ledare; mig ger det i alla fall en känsla om vart landet är på väg.